Här bor jag! Vy från hamnen mot Herrhagsberget vid 1900-talets början

Turbåten Vålösund i hamnbassängen med träslotten på Herrhagsberget i bakgrunden

Turbåten Vålösund i hamnbassängen med träslotten på Herrhagsberget i bakgrunden.

På det här underbara vykortet ser vi turbåten Vålösund stäva ut genom hamnbassängen i Inre Hamn, på väg ut mot Vänern och öppet vatten någon gång i början av 1900-talet. Kanske på väg just mot Vålösundet. Vem vet.

Herrhagsbergets sluttning ner mot Pråmkanalen var vid denna tid en idyll i Karlstad, med mängder av vackra villor med tomter som sträckte sig ner mot vattnet. Ofta avslutades med en båtbrygga ut i vattnet. Dagens Strandvägen drogs fram först långt senare, och skilde då fastigheterna från vattenkontakten.

På bilden ser vi från vänster den Olsénska Tobaksfabriken uppförd 1865/66 och riven 1956. Sedan uppe på Herrhagsbergets topp Vattentornet från 1888 som fick detta, dagens, utseende efter en höjning med 8,2 meter år 1904 i samband med uppförandet av vattenverket på Sandgrund (idag rivet).

Snett nedanför och framför ligger det enormt vackra träslottet som brutalt revs i mitten av 1980-talet, trots att det var alldeles nyutpekat som kulturhistoriskt intressant och bevaransvärt i Karlstad Kommuns rykande färska kulturmiljöinventering från 1984. Där hade vykortets avsändare uppenbarligen privilegiet att bo i en av tornlägenheterna. Tyvärr vet jag i skrivande stund väldigt lite om huset.

Allt jag vet är att det byggdes 1903 och att det under 1960-talet ägdes av byggmästare John Westlund som fått det på köpet när han köpte tomten ovanför Nermanska villan (se nedan). John Westlund var son till Olof Westlund som en gång startade Kanikenässågen. Själv minns jag hur jag hjälpte två trevliga äldre systrar, Erna och Svea Sjöberg, att flytta ut från Ernas lägenhet där i mitten på 1980-talet, när jag själv som 20-åring var ute och letade lägenhet. De var då, om jag inte minns fel, de sista hyresgästerna.

Karlstad var en gång rikt på pampiga träslott som detta, men idag finns, efter att allt för hårdhänta rivningar tillåtits, endast en knapp handfull kvar, utspridda i olika stadsdelar.

Ytterligare till höger, längre ner i slänten, ligger ett hus som ursprungligen kallades Dalmanska Villan efter kartografen C.E.Dahlman som lät uppföra huset 1861. Senare ägdes huset av flera namnkunniga Karlstadbor och kallade en tid även för Hedbäckska Slottet efter ingenjören A.M. Hedbäck som bebodde det en tid.

Från 1933 beboddes det av konsul Åke Nerman som lät kosta på huset rejält. Huset kallades vid denna tid följdaktligen för Nermanska Villan. I samarbete med bl a trädgårdsdirektör Edvard Jacobson byggde Åke Nerman upp blomsteranläggningar, gräsmattor och terrasser runt huset, och ner mot pråmkanalen, något som sedan bl a livligt beundrades av deltagarna i den internationella trädgårdskongressen i Karlstad i juli 1952. Senare byggdes även en swimmingpool till och nog hade det vid denna tid något slottslikt över sig.

Några decennier senare hade huset till många Karlstadbors förfäran tyvärr förfallit svårt. Det ägdes då av Åkes son Måns Nerman och hyrdes bland annat ut som ungkarlshotell. Efter att under en period ha stått tomt eldhärjades det till slut, varefter det revs. Och en av Karlstads genom tiderna allra vackraste och mest beundrade villor gick i graven.

Glasbruket på Herrhagen.

Glasbruket på Herrhagen.

På bilden ovan, och längst till höger på det översta kortet i detta inlägg ser vi så glasbruket, ursprungligen uppfört av Karlstads Glasbruks AB år 1897. Bruket eldhärjades emellertid redan på midsommarafton 1904 och det dröjde ett helt år innan det ”nya glasbruket” stod på plats. Och det är detta bruk vi ser på bilden.

Glasbruket köptes 1918, tillsammans med allt vad glasbruk hette här i landet, upp av en enda stor koncern, AB Svenska Fönsterglasfabriken. Redan 1922 gick koncernen dock i konkurs. Glasbruket drevs sedan vidare i privat ägo fram till 1929 då konkurrensen från utländskt, maskinellt tillverkat glas slog ut det inhemska manuellt tillverkade glaset. Namnet Glasberget lever dock kvar än i våra dagar och härstammar just från glasbrukets dagar.

Så nu vet du det🙂

6 responses to “Här bor jag! Vy från hamnen mot Herrhagsberget vid 1900-talets början

  1. Påbyggnaden av vattentornet krävdes för att säkerställa vattenförsörjningen för den översta våningen vid det kommande bygget av Herrhagsskolan.

  2. Jag och min familj bodde i träslottet på Stagnellsgatan 3 från ca 1968 tills att det revs 1984 det var ett underbart hus med många skrymslen och vrår.

  3. Sorgligt att den vackra Nermanska villan gått ur tiden. Det var verkligen en pampig privatbostad. Jag var inne där några gånger under 1940-talet. Det berodde på att jag under något år var skolkamrat med yngste sonen i familjen Nerman. Han hette Åke, liksom sin far konsuln. För mig, som kom från betydligt enklare förhållanden, var det som att komma in i ett slott. Villan, som låg i den branta sluttningen ner mot Pråmkanalen, var terrasserad och välordnad med en mängd vackra blommor och buskar. I kanalen mitt för villan vid en brygga låg familjens segelbåt (en ”Star”-båt). Som en liten kuriositet vill jag nämna att konsul Nerman under krigsåren (1939-45) hade en liten 3-hjulig ”el-bil” som han använde dagligen för att åka till sitt företag (Nermans Trycksaker). Olle Lindh, Arboga

  4. Gamla vattenverket vid Sandgrund nämndes tidigare i samband med påbyggnaden av vattentornet på Herrhagen. Intill gamla vattenverket låg en curlingbana. Vore trevligt om någon hade några minnen därifrån?

  5. Jag bodde som liten i ett flerfamiljshus av trä på Strandvägen 32, det skulle rivas för att ge plats för en kyrka som aldrig blev av om jag hört rätt. Vi fick en lägenhet på nybyggda Rud 1970 istället, det var på landet sa man då.

  6. Gunnar Carlsson

    Apropå Nermanska viliani Karlstad. Även jag var skolkamrat ett par år med Åke(Totten) Nerman, yngste sonen i familjen, och var hemma där några gånger. Totten hade en stor samling fågelägg som han själv hade ”blåst ur” och han var mycket duktig i ämnet Naturlära. Jag tror att han fortsatte sina studier på Lundsbergs internatskola för att sedan läsa juridik iUppsala.
    Hans äldre syster Peggy var då gift med Stig Håkansson, sprinter i IF Göta Karlstad, flerfaldig svensk mästare på 100 och 200 m samt längdhopp och Europamästare i stafett 4×100 m i Oslo 1946.
    Husföreståndarinnan i Nermans hem flyttade 1946 till en motsvarande tjänst hos just Trädgårdskonsulent Edvard Jacobsson som anlagt Nermans magnifika villaträdgård (då nybliven änkling).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s