Nycklar till stadens förflutna. Karta över Karlstad strax före förra sekelskiftet.

Karlstad i slutet av 1800-talet. Klicka för större format.

Gamla kartor fascinerar mig. De är ovärderliga nycklar till kunskap om stadens förflutna. Senaste fyndet jag gjort i den vägen är kartan ovan, ur Nordisk Familjebok, som visar hur Karlstad såg ut i slutet av 1800-talet. Här är alla stadens offentliga byggnader vid denna tid utmärkta. Liksom större fabriksanläggningar. Och parker.

Här kan också stadens tänkta framväxt utläsas. Fyllda grå kvarter visar sådana som redan är utbyggda. Streckade men inte ifyllda visar planerade. Så kan man t ex se hur hela Klara var tänkt att byggas ut som en levande stadsdel i kvartersform. En alldeles naturlig och bra stadsplanetanke som tyvärr aldrig genomfördes fullt ut. Istället drogs stora infarten rätt genom området och så byggdes Karolinen. Och i ett enda trollslag begränsades Karlstads utbyggnadsmöjligheter i denna intressanta riktning radikalt.

Gasverket och gasklockorna på Kvarnberget. Vy mot dagens Karolinen..

Vidare kan man se den ursprungliga omfattningen på Stadsträdgården som vid denna tid sträckte sig långt in på dagens Tullholmen. Rester av den långa alléns sträckning på Tullholmen kapades helt okänsligt så sent som här om året. Här syns också parken framför Wåxnäs Herrgård med sina vindlande, grusade (kan man anta) gångar samt Vågmästarbostaden med sin många gånger genom åren omskrivna stora trädgård. Även här skövlades de sista resterna av den gamla trädgården märkligt nog så sent som här om året.

Jag kan inte låta bli att fundera över över dessa saker samt kring hur staden sett ut om fler av de pampiga och välbyggda offentliga byggnaderna och fabrikslokalerna som redovisas på kartan bevarats in i vårt tid. Som Gasverket med gasklockorna på Kvarnberget och vid Sjötullen, Elverket i Haga, Vattenverket på Sandgrund, Södra skolan och Folkskoleseminariet på Drottninggatan, Mejeriet på Våxnäsgatan, Karlstads Bryggeri på Herrgårdsgatan, Tullhuset i Inre Hamn eller Östra Station på Herrhagen.

6 responses to “Nycklar till stadens förflutna. Karta över Karlstad strax före förra sekelskiftet.

  1. Hej, du verkar veta mycket om karlstads historia. Jag undrar om du känner till några byggnader i karlstad som är från 1930 talet? Eller bara byggnader som LIKNAR som de skulle vara från 30-talet. Hör av dig.

    mvh Wille

  2. Hej Wille,

    1930-talet präglades ju såväl av den nya funkisens genomslag som man bl a kan se på Klara, på Grevgatan och på de södra delarna av Sundsta som av trähus i traditionell stil som du kan se på t ex Marieberg och Sommarro. Det bästa svaret på din fråga får du om du vänder dig till Karlstads Kommuns Stadsbyggnadskontor. De har exakta byggår på flertalet fastigheter i Karlstad. Får jag vara nyfiken och fråga av vilken anledning du frågar?

    Mvh,

    Peter

  3. Kolla in huset på Bryggaregatan 8-10 i Klara! Byggt 1938 i funkisstil. Många av de stiltypiska detaljerna finns bevarade. Huset är q-märkt. Trots att det tydligen använts som både flyktingförläggning och kontor under 80/90-talet och därför varit ombyggt är det nu återställt till tolv lägenheter med mycket funkiskänsla.

  4. undrar om du har bilder från viken och norrstrand

  5. Elisabeth Olofsdotter

    Hej!
    Är uppvuxen på Kvarnberget flyttade in i höghusen på Muraregatan och undrar var gatunamnet kommer ifrån?var med när både vattentornet och gasklockan revs :(( otroligt vackra byggnader,VARFÖR revs de? inget nytt finns på dessa markytor i dag.

    • Hej Elisabeth!
      Jag är också uppvuxen på Kvarnberget. Anledningen till att dessa byggnader revs var att de inte behövdes längre. Man lade ner gas som energikälla sannolikt för att det blev för dyrt jämfört med el. Vattentornet av liknande orsaker, som att man klarade trycka ut vattnet till bostäderna med annan teknik än självtryck. Vackra byggnader visst men sannolikt dyra att underhålla och så hade man säkert inte fantasin att omsätta dessa till annan verksamhet. Det var helt enkelt en annan tid. Av någon anledning sparade man vattentornet på Herrhagen, som rent arkitektoniskt ligger hästlängder efter Kvarnbergets torn.
      Har ingen aning varför det heter Muraregatan. Sannolikt påhittade namn av stadsbyggnadskontoret. Kanske gatan borde ha hetat Kvarnvägen vilket mer historiskt skulle varit mera korrekt. Själv bodde jag i hörnet av Jössegatan och Färnebogatan; namn som jag heller inte vet bakgrunden till.
      Med vänlig hälsning
      Sten-Åke Waller

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s