10 bilder av Wermlandsbanken. Ett bankpalats som gör skäl för sitt epitet.

Mitt för stora torget i Karlstad tronar en av de pampigaste byggnader som staden skådat, den gamla Wermlandsbanken. Banken uppfördes 1906-1908 efter ritningar av den skicklige arkitekten Ernst Stenhammar. Som traditionen bjöd vid denna tid blev den ett formligt inferno av överdåd. Inte för inte kallas bankhusen från denna tid för bankpalats. Få gör i så hög grad skäl för namnet som just Wermlandsbanken.

I mitten på 1990-talet lämnade banken lokalerna och Universitet fick ta över dem. Den pampiga bankhallen har sedan dess genomgått en ganska radikal ombyggnad till föreläsningssal. En ganska dålig sådan, om jag tillåts säga min egen mening. Mycket av den forna prakten finns emellertid bevarad. Som t ex de storslagna väggpanelerna i specialimporterad Hondurasmahogny.

1993 klassades byggnaden som Byggnadsminne. Starkare skydd kan en byggnad inte få mot förvanskning. Men, som vi vet här i Karlstad så betyder det tyvärr föga. På vår vackra Teater, jämte Kungliga Operan i Stockholm en av få intakta teatrar ritade av den kände arkitekten Axel Anderberg, har man nu tillåtit radikal exteriöra förändringar trots att även denna är Byggnadsminnesmärkt. Kulturmiljöer har tyvärr ingen hög status i Karlstad, trots att de vackra husen uppskattas stort såväl av Karlstadbor som turister.

I dagarna pratas det nu om planer på en saluhall i gamla Wermlandsbanken. Personligen är jag absolut för att öppna upp de vackra lokalerna för allmänheten att beskåda och njuta av. Men kanske lämpar den sig bättre för t ex klädbutik, typ Urban Outfitters underbara butik i av en gammal biosalong i Stockholm, eller som restaurang. Oavsett vad är det dock av yttersta vikt att byggnaden behandlas respektfullt och behålls intakt.

Bilderna i det här inlägget, tagna av den kände Karlstadfotografen Arvid Kjerling (kul länk), kommer från en gammal bildmapp som jag nyligen till min stora glädje fann på Tradera. Inom kort hoppas jag kunna återkomma med nytagna bilder ur samma vyer som dessa. Så får vi tillsammans chansen att göra en bedömning av hur väl man hittilldags lyckats med ambitionen att bevara denna ovärderliga del av Karlstads kulturhistoriska arv. Med en tydlig doft från de gamla bankpalatsens tid.

Älvgatan för hundra år sedan, år 1908

Häst och vagn på Älvgatan år 1908. Klicka för större bild.

Från den plats där detta kort togs för hundra år sedan, år 1908, känns det mesta igen. Telegrafenhuset, eller dåvarande Wermlandsbanken, närmast, Landshypotek lite längre ner, sedan Residensparken, Residenset och Stadshotellet. Alla ligger de kvar där än idag. Hundra år senare. Men kikar man noga så ser man att det mesta ändå är förändrat.

Såväl Telegrafen som Residenset har byggts på med en våning. Påbyggning, eller förtätning som man idag kallar det, är nämligen alls ingen modern företeelse. Skillnaden är väl möjligtvis den att när man byggde på våningar för hundra år sedan gjorde man det i samma stil som ursprungsbyggnaden. Och förhöjningen skämde därmed inte ursprungsarkitekturen.

Men det kräver naturligtvis kunniga arkitekter. Annars kan det gå som det gjorde för Stadshotellet, Kråkslottet i Klara, Carlton eller Grand Hotel, som alla byggts på med simpla fattigmansvåningar som förvanskar och förfular ursprungsbyggnaden.

På bilden återfinns heller inte varken Timmys gatukök, Pråmen eller Karl IXs staty. Och åtminstone i mina ögon är det torg vi ser på denna bild ändå att föredra framför dagens sönderplottrade Residenspark. Allt blir inte bättre kan man konstatera när man tittar i backspegeln.

Nog finns det utrymme för förbättring av och uppstädning i och kring dagens Residenspark. Den kanske allra vackraste platsen att uppleva Karlstad från.