Karlstads Mekaniska Werkstad och dess grundare Gustav Adolf Andersson.

KMWs industrilokaler i Karlstad, en få kvarvarande industrimiljöer från 1800-talets Karlstad.

I kvarteret Gjutaren på Herrhagen finns några av de gamla industribyggnaderna från Karlstads Mekaniska Werkstad (KMW) kvar, men idag med nytt innehåll. I det som en gång var det gamla gjuteriet huserar t ex idag Nöjesfabriken. Och i en annan kulturföreningen Gjuteriet.

KMWs kontor och gjuteri på Herrhagen. Till höger KMWs vackra disponentbostad som revs 1924.

När KMW grundades 1860 av fabrikören Gustaf Adolf Andersson, som f ö står staty på Hagatorget, var Karlstad en liten stad med ca 4 500 innevånare. Verksamheten bestod från början av en repslagarbana (därav Repslagargatan) och en mindre smedja med gjuteri där man tillverkade kokkärl, stekpannor, kaminer, spisar, takfönster, trädgårdssoffor och liknande gjutgods.

KMWs kontorspersonal på ett gruppfoto framför tjänstemannakontoret år 1925.

Verkstäderna byggdes successivt ut och år 1900 var antalet arbetare över 300 och produktionen innefattade även ångbåtarna ”Selma Lagerlöf” och ”Gösta Berling” som kom att trafikera Fryken. 1902 specialicerade KMW sig enbart på maskiner för trämasse- och pappersindustrin och 1916-1917 utvidgades verkstaden med laboratorium för utveckling av nya maskintyper.

KMW var arbetsplats för mängder av Karlstadbor. Här ett gruppfoto från 1925.

Att ha en så omfattande industri mitt i den framväxande staden blev emellertid med tiden både olämpligt och opraktiskt. 1949 flyttade man till nyinvigda lokaler på Lamberget. Och Gustav Adolf Anderssons företag växte vidare till en gigantisk koncern. Men först 1970 lämnade man lokalerna på Herrhagen helt och Karlstad Kommun köpte dem.

KMW, vackra grannhuset Mariedal 8 samt den nybyggda Ankersbroa.

Idag finns tyvärr få av Karlstads en gång många, ofta pampiga industribyggnader från 1800-talet kvar. Stadens mejerier, bryggerier, vattenverk, vattentorn, gasverk, gasklockor, tobaksfabriker och tågstationer har nästan undantagslöst fallit offer för grävskopornas käftar. KMWs gamla industrilokaler på Herrhagen är ett glädjande undantag. Trots att de i vissa avseenden behandlats ganska okänsligt så står de där, än idag, och påminner oss stressade 2000-talsmänniskor om hur en svindlande industriepok en gång tog sin början i 1800-talets Karlstad.

I år, 2010, firar KMW sitt 150-årsjubileum. Och vi har den stora äran att få gratulera.

Årtal i KMW:s/Metsos historia:

• 1860 startar Gustaf Adolf Andersson en verkstad på Herrhagen.

• 1871 bildas AB Carlstads Mekaniska Werkstad.

• 1895 levereras den första yankeecylindern till Göteborgs Pappersbruk.

• 1897 köper KMW Kristinehamns Mekaniska Werkstad.

• 1936 köps KMW av Johnson-koncernen.

• 1949 byggs företagets nya gjuteri på Lamberget.

• 1984 invigs nya huvudkontoret på Lamberget.

• 1986 delas KMW och finska Valmet köper pappersmaskindelen.

• 1999 företagen Valmet och Rauma slås samman och bildar Metso.

• 2001 byter Karlstadsdelen namn till Metso Paper Karlstad AB.

• 2010 firar KMW/Metso 150-årsjubileum.

Bilderna kommer från Värmlandsarkivs bildarkiv samt Facebooksidan ”Herrhagen in my heart”

Historien om Karamellen och Kolan, och om tändsticksfabriken på Herrhagen

På en alldeles utmärkt sida skriven av tändstickshistorieexperten Thore Gustavsson i Åkersberga hittar jag den spännande historien om tändsticksfabriken på Herrhagen. Carlstad Tändsticksfabrik AB startades 1874 och fabriken byggdes på Herrhagsberget, där höghusen på glasberget idag står, och var en pampig tvåvåningsbyggnad i bränt tegel med höga vackra fönster. Initiativtagare till tändsticksfabriken var Gustaf Adolf Andersson, mera känd som grundare av Karlstads Mekaniska Verkstad.

Tillverkningen av säkerhetständstickor kom igång först i slutet av året. Ett av problemen var att få tag i arbetare till fabriken, men genom rekrytering av erfarna tändsticksarbetare från Jönköping och via ett avtal med myndigheterna som innebar att även fångarna på länsfängelset kunde hjälpa till med asktillverkningen, löste man den problematiken under fabrikens första år. Även hemmafruar anlitades efter hand. Det berättas att det i fabriken satt flickor i långa rader och stoppade tändstickor i askarna. Arbetstakten var hög och arbetstiden 12 timmar om dagen, sex dagar i veckan.

1885 gick den för fulla muggar med över 150 anställda som arbetade i flera skift. Tillverkningen skeppades till ägarna i England och sedan vidare ut i vida världen, bland annat till Japan och Kina. Men, säg det som varar för evigt. Redan samma år fick företaget ekonomiska problem, gick i konkurs och tillverkningen lades ned.

I tändsticksfabrikens lokaler startade några år senare, i mitten på 1890-talet, istället en ny verksamhet – en karamellfabrik. Något som gladde inte minst de yngre Karlstadborna. I början på 1900-talet när även denna tillverkning fått problem och lagts ner byggdes huset istället om till bostäder, med adress Karlagatan 11. I folkmun döptes husen på grund av sin historia snabbt till Karamellen och Kolan.

Många var de generationer av barn som föddes och växte upp i och kring Karamellen och Kolan. Men, allting har ett slut, och 1968 revs den gamla tändsticksfabriken så slutligen när höghusområdet Glasberget projekterades, det område som idag står på platsen. Men historien om Karamellen och Kolan, och om tändsticksfabriken på Herrhagen, den lever än.