Gamla kartor fascinerar mig. De är ovärderliga nycklar till kunskap om stadens förflutna. Senaste fyndet jag gjort i den vägen är kartan ovan, ur Nordisk Familjebok, som visar hur Karlstad såg ut i slutet av 1800-talet. Här är alla stadens offentliga byggnader vid denna tid utmärkta. Liksom större fabriksanläggningar. Och parker.
Här kan också stadens tänkta framväxt utläsas. Fyllda grå kvarter visar sådana som redan är utbyggda. Streckade men inte ifyllda visar planerade. Så kan man t ex se hur hela Klara var tänkt att byggas ut som en levande stadsdel i kvartersform. En alldeles naturlig och bra stadsplanetanke som tyvärr aldrig genomfördes fullt ut. Istället drogs stora infarten rätt genom området och så byggdes Karolinen. Och i ett enda trollslag begränsades Karlstads utbyggnadsmöjligheter i denna intressanta riktning radikalt.
Vidare kan man se den ursprungliga omfattningen på Stadsträdgården som vid denna tid sträckte sig långt in på dagens Tullholmen. Rester av den långa alléns sträckning på Tullholmen kapades helt okänsligt så sent som här om året. Här syns också parken framför Wåxnäs Herrgård med sina vindlande, grusade (kan man anta) gångar samt Vågmästarbostaden med sin många gånger genom åren omskrivna stora trädgård. Även här skövlades de sista resterna av den gamla trädgården märkligt nog så sent som här om året.
Jag kan inte låta bli att fundera över över dessa saker samt kring hur staden sett ut om fler av de pampiga och välbyggda offentliga byggnaderna och fabrikslokalerna som redovisas på kartan bevarats in i vårt tid. Som Gasverket med gasklockorna på Kvarnberget och vid Sjötullen, Elverket i Haga, Vattenverket på Sandgrund, Södra skolan och Folkskoleseminariet på Drottninggatan, Mejeriet på Våxnäsgatan, Karlstads Bryggeri på Herrgårdsgatan, Tullhuset i Inre Hamn eller Östra Station på Herrhagen.