Allmänhetens åkning på Klarälven år 1915

Allmänhetens åkning på Klarälven mitt i Karlstad ca år 1915

När vi idag talar om allmänhetens åkning så avser vi de öppna timmarna på Tingvalla Isstadion. När 1900-talet var ungt frös Klarälven ofta helt under vintrarna och isytan framför kvarteret Ugglan, med bl a Sockerslottet, var en populär skridskobana. Här hölls till och med SM i konståkning vid något tillfälle.

Annonser

Här greps pyromanen i Karlstad 1959

På innergården till Västra Torggatan 22, fångades pyromanen i Karlstad 1959

I norra änden av Västra Torggatan, mitt emot Biskopsgården, domineras den östra sidan idag helt av jättebygget Gripens Vårdcentral. Innan Gripen byggdes på 1970-talet, låg här en rad vackra fastigheter, i en helt annan skala. Den påkostade trävillan på bilden, rikt dekorerad med snickarglädje, låg på Västra Torggatan 22, dvs i princip där entrén till Gripen ligger idag.

År 1959 var det här på innergården som poliskonstapel Birger Johansson, senare Hjert, slutligen infångade och grep den pyroman som under lång tid härjat bland stadens gamla trähusbebyggelse och satt skräck i stadens invånare. Pyromanen hade redan startat 25 bränder och var vid infångandet i färd med att sätta även detta hus i brand.

Längre ner längs gatan, på hörnet mot dagens bibliotek, låg den s k ”bonnförädlinga”, en handelskedja företrädd av en herre vid namn Rolff. Och hitom låg Hotel Ritz uppfört i modern funkisstil, men idag tyvärr kraftigt ombyggt och helt förvanskat.

Mer om pyromanen och denna period kan man läsa i boken ”Snällast i Världen” av Erik Bengtsson.

Älvgatan för hundra år sedan, år 1908

Häst och vagn på Älvgatan år 1908. Klicka för större bild.

Från den plats där detta kort togs för hundra år sedan, år 1908, känns det mesta igen. Telegrafenhuset, eller dåvarande Wermlandsbanken, närmast, Landshypotek lite längre ner, sedan Residensparken, Residenset och Stadshotellet. Alla ligger de kvar där än idag. Hundra år senare. Men kikar man noga så ser man att det mesta ändå är förändrat.

Såväl Telegrafen som Residenset har byggts på med en våning. Påbyggning, eller förtätning som man idag kallar det, är nämligen alls ingen modern företeelse. Skillnaden är väl möjligtvis den att när man byggde på våningar för hundra år sedan gjorde man det i samma stil som ursprungsbyggnaden. Och förhöjningen skämde därmed inte ursprungsarkitekturen.

Men det kräver naturligtvis kunniga arkitekter. Annars kan det gå som det gjorde för Stadshotellet, Kråkslottet i Klara, Carlton eller Grand Hotel, som alla byggts på med simpla fattigmansvåningar som förvanskar och förfular ursprungsbyggnaden.

På bilden återfinns heller inte varken Timmys gatukök, Pråmen eller Karl IXs staty. Och åtminstone i mina ögon är det torg vi ser på denna bild ändå att föredra framför dagens sönderplottrade Residenspark. Allt blir inte bättre kan man konstatera när man tittar i backspegeln.

Nog finns det utrymme för förbättring av och uppstädning i och kring dagens Residenspark. Den kanske allra vackraste platsen att uppleva Karlstad från.

Tingvallagatan, E Wallerstedts diversehandel och några tankar om ett förlorat småstadsgemyt

Småstadsgemyt på Tingvallagatan i Karlstad på det sena 1930-talet.

Varje gång jag ser den här bilden, sannolikt från 1930-talets slut, slås jag av den stillhet och det intima småstadsgemyt som synes råda, där ett sällskap av äldre gentlemen slagit sig ner på en parkbänk vid Rådhusets fasad mot Tingvallagatan för att samspråka, medan solen silar ner genom lövträdens kronor mot den vackert stenlagda gatan. Mitt emot dem, på den plats där Handelsbanken idag ligger, ligger diversehandeln Wallerstedts, och lite längre nedför gatan, på platsen för dagens Mitt i city, ligger det nyligen uppförda EPA-huset (EnhetsPrisAktiebolaget) med en bowlinghall och det populära café Centrum i bottenvåningen. På bilden råder onekligen ett sällsamt gemyt med få, men omsorgsfullt valda valörer, något som idag tyvärr gått förlorat i en uppsjö av stadsplaneringsiver. Är det månne möjligt att idag återskapa något av detta stadens gatugemyt med samma redskap som man en gång berövade den det med? Onekligen en fråga värd att fundera över, för den som är intresserad av dessa frågor.

Men hur var det då med Wallerstedt? Jo, företaget grundades redan 1855, dvs före den stora branden, av A. W. Wallerstedt och hade sina första lokaler i stadens centrum. Rörelsen övertogs 1862 av grundarens bror, E. V. Wallerstedt. Efter branden i Karlstad 1865 fick firman en hörnbutik vid Tingvalla- och Västra Torggatan. Det var en bättre diversehandel men blev så småningom den största och ledande i staden. För att upprätthålla ordningen, och hålla efter eventuella ficktjuvar, hade firman en egen detektiv. År 1896 inträdde Emil Rune som delägare till fram till 1915. Efter E. V. Wallerstedts död övertogs firman av hans son, Bror Verner Wallerstedt, som 1927 flyttade firman till Tingvallagatan 17, dvs platsen på bilden.

Bilder och fakta om Wallerstedt kommer från Värmlands Museums stora fotodatabas, som sedan en tid genomgår en omfattande och välkommen uppdatering under sakkunnig ledning av Karlstadkännaren Sven Wallin.